Felen som gör att bouppteckningen kommer tillbaka

1. Någon har inte kallats

Samtliga dödsbodelägare ska kallas i god tid, och efterlevande make eller sambo ska alltid kallas. Särkullbarn och efterarvingar glöms oftast. Kallelsen ska dessutom kunna styrkas.

2. Kallelsebevis saknas i insändningen

Kallelse har skett — men inget bevis bifogas. Utan underlag kan Skatteverket inte se att formkravet är uppfyllt.

3. Tillgångarna redovisas per fel dag

Allt ska tas upp som det såg ut på dödsdagen. Konton som tömts efter dödsfallet ska ändå redovisas med dödsdagens saldo.

4. Förrättningsman är jävig

Förrättningsmännen ska vara utomstående. En dödsbodelägare eller efterarvinge kan inte vara förrättningsman i sitt eget bo.

5. Den efterlevande makens sida saknas

Finns en efterlevande make ska även makens tillgångar och skulder redovisas. Utan den sidan går bodelningen inte att bedöma.

6. Testamentet är inte bestyrkt

Finns testamente ska en bestyrkt kopia bifogas. En vanlig fotokopia räcker inte.

7. Underskrifter fattas

Bouppgivarens försäkran och förrättningsmännens intyg ska vara underskrivna. Ett tomt fält stoppar registreringen.

8. Fristen har passerats utan anstånd

Förrättningen ska hållas inom tre månader och handlingen skickas in inom en månad därefter. Behövs mer tid ska anstånd sökas i förväg, inte i efterhand.

Först när bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket kan dödsboet förvaltas fullt ut: bostaden tömmas och flyttstädas, bohaget värderas och arvet skiftas. Många tar hjälp med den praktiska delen — det finns firmor som är specialiserade på dödsbon och sköter hela eller delar av arbetet.

Via Dödsboofferter kan du jämföra offerter från firmor nära dig. Det är kostnadsfritt och utan förpliktelser.