Vilka ska kallas till förrättningen?

Vem är dödsbodelägare?

Kretsen beror på familjesituationen och på om det finns testamente. Vanligtvis rör det sig om efterlevande make eller sambo, barn — inklusive särkullbarn — och universella testamentstagare. Finns inga barn kan föräldrar eller syskon träda in.

Efterarvingar, alltså de som ska ärva först när den efterlevande maken i sin tur avlider, ska också kallas.

Att bli kallad är inte samma sak som att komma

Ingen måste närvara. Det som krävs är att alla har kallats i god tid och fått möjlighet att delta. Den som inte kan komma kan skicka fullmakt eller helt enkelt utebli — förrättningen kan hållas ändå.

Däremot måste ni kunna visa att kallelse har skett. Spara kallelsebevis, kvitton på rekommenderade brev eller undertecknade fullmakter och bifoga dem när bouppteckningen skickas in.

När någon inte går att hitta

Går en dödsbodelägare inte att nå ska ni ändå kunna redovisa vilka försök som gjorts. Ta kontakt med Skatteverket om en delägare är okänd eller försvunnen — då kan det bli aktuellt med god man för den bortavarande.

Först när bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket kan dödsboet förvaltas fullt ut: bostaden tömmas och flyttstädas, bohaget värderas och arvet skiftas. Många tar hjälp med den praktiska delen — det finns firmor som är specialiserade på dödsbon och sköter hela eller delar av arbetet.

Via Dödsboofferter kan du jämföra offerter från firmor nära dig. Det är kostnadsfritt och utan förpliktelser.