De flesta gör bouppteckningen en enda gång i livet, mitt i sorgen, med en tidsfrist som tickar. Här är det du behöver veta, i klartext.
En bouppteckning är en förteckning över vad den avlidna ägde och var skyldig på dödsdagen, och vilka som är dödsbodelägare. Den ska förrättas vid ett möte och därefter skickas in till Skatteverket för registrering.
Den registrerade bouppteckningen är dödsboets legitimationshandling. Utan den kommer man inte åt bankkonton, kan inte söka lagfart och kan inte skifta arvet.
Du får göra bouppteckningen själv. Det finns inget krav på jurist. Skatteverket har en blankett med tillhörande checklista, och för ett vanligt dödsbo är det fullt görbart. Det som fäller folk är sällan svåra bedömningar — det är formaliteter.
Vi bygger en tjänst där du kan ladda upp din färdiga bouppteckning och få den genomgången mot formkraven — innan den går till Skatteverket. Lämna din e-post så hör vi av oss när den öppnar.
Först när bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket kan dödsboet förvaltas fullt ut: bostaden tömmas och flyttstädas, bohaget värderas och arvet skiftas. Många tar hjälp med den praktiska delen — det finns firmor som är specialiserade på dödsbon och sköter hela eller delar av arbetet.
Via Dödsboofferter kan du jämföra offerter från firmor nära dig. Det är kostnadsfritt och utan förpliktelser.
Informationen på sidan är allmän vägledning och inte juridisk rådgivning i ett enskilt ärende. Reglerna om bouppteckning finns i 20 kap. ärvdabalken (SFS 1958:637). Blanketten hämtas hos Skatteverket (SKV 461). Vid tveksamheter — kontakta Skatteverket eller en jurist.
Faktagranskad mot 20 kap. ärvdabalken och Skatteverkets blankett SKV 461 den 2026-07-27. Senast uppdaterad 2026-07-28.